Denna lilla blogg är om Gjesa. Den 25 maj 2009 blev ägarbytet registrerat av hennes förra ägare och jag var djupt beärat över att anses värdig att bli hennes nya ägare. Den 1 april 2010 fick hon hastigt och oväntat lämna mig. Vila i frid älskade flicka... Bloggen stannar kvar som mitt minne om en fantastisk tid med en fantastisk häst.

lørdag 6. mars 2010

Men nu altså :(

Nog med sår sa jag!
När jag kom ner i sjöhagen i dag sto Wilmer brevid i stället för Quinto.
Och på något vis har Wilmer eller Gejsa rivit tråden igjen mellan hagerna, och dom var i samma hage. Wilmer var helt tokig! Han flög efter Gejsa med platta öron och öppen kjäft, och hon värkade inte sugen på att bråka och vek undan ut i djupsnön.

När jag gick i mellan gick han mot mig med! Platta öron och öppen käft mot mig i stället! Jag blev dock inte skarrad alls utan jaga honom bort inn i andra hagen och fixade tråden sporadisk.

Ringde så efter Emma eller Marit för att fråga om jag kunne byta hage på Gejsa och Åke så att Gejsa fick gå mer skild från hästar, men dom tyckte jag kunne heller ta inn Wilmer och låta han stå inne då.

Gejsa har et nytt sår över andra ögat nu, fortfarande pyttelite men nu tycker jag värkligen det räcker med sura hästar.. :(

Men, jag fick inn min lilla skitfia, och selade upp för att tömköra. Scooterförarna körde redan som tokar länge innan 11, så det blev tömkörning på ridbanan och på stallplanet i stället. Gejsa jobbade jättebra på!

Jag har varit lite smått orolig här, för jag har fått för mig att jag ser Gejsa markera i travet innimellan, men sen är jag osäker på om det är underlaget i ridhuset som numera inte är särskilt bra, eller underlaget på ridbanan som inte direkt är plant eller stabilt heller. Jag kikade därför ekstra nogrand på underlaget på ridbanan ute innan jag började jobba, och jag fulgte nogrant med på Gejsa om hon visade markering i dag.Jag tyckte mig se nån markering när hon fick löslongera på onsdag nämligen, även då på ridbanan ute.

Och i dag tror jag att jag kan eliminera att hon är halt iaf. Hon visade ingen markering alls i travet på ena sidan av ridbanan, där det är ingen is under och rätt plant underlag, mycket snö och gott grepp. Hon visade markering på några travsteg här och där på andra sidan ridbanan och när jag sen gick där var det knöligt underlag och små isknölar som sköt upp mellan snön. Dom måste trycka på strålan och sulan när hon går där! Det är klart det ömmar när man är van att gå med sko. Ute på parkeringsplanet är det ju välplogat och plant, och där ser man inget alls till markering, jag travade massor fram och tilbaks med hon.

Skönt med det avklarat! Och hon jobbade skitbra, så Anki vart impad över volter och 8or! :)

Och nu hoppas jag hon får stå lite mer ensam där uppe och komma sig efter chocken med Tilly. Jag har märkt att denna veckan har hon varit lite mer lättretad mot andra hästar som surar mot hon först än hon varit innan. Innan har hon tex skitit i en häst i en box som lägger på öronen en sekund eller två, medans nu blir hon omedelbart på sin vakt. Stackarn, hon fick nog en liten chock av Tilly. Hon borde nog få stå själv tills hon glömt det iaf. Mot mig är hon vanliga goda Gejsa dock :) Hon har inte blivit en sur häst inte!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Underlaget är det inget fel på alls. Det är mycket bättre än på länge, varken hårt eller för mjukt. Ända stället där det är hårt är närmast väggen där det har tjälat....

En riktig funderare. sa...

Usch då, det lät inte så kul. Då måste dom ju gå med på att byta hage med någon av hästarna eftersom hästen bevisligen inte gillar Gejsa. Tänk om inte du kommit. Hon hade ju kunnat jagat Gejsa i flera timmar utan att någon upptäckte det. Stackars Gejsa. :( Hoppas hon inte blir rädd för alla hästar nu bara.

En riktig funderare. sa...

Visst kan underlaget vara hårt ömsom mjukt. Men jag tror nog mer på att hon kanske blev sparkad sist av hästen när den var inne i hagen isf. Eller en sträckning.

Unknown sa...

Carola, det kan va, men jag har sett det innan hon bråka med Tiffy med, och alla gonger har man inte kunnet se något när man springer på stallplan :) Men jag känner mig långt mindre orolig nu iaf!

Anonym sa...

Hej

Sån otur du har med grannhästarna.

Men har du tagit av skorna på henne nu?

Sån stil de verkar ha med de som äger den andra hästen nu då. ojojoj

Hoppas det löser sig bra i slutändan. Nu får det vara slut på elände och sår. Kram Berit

Unknown sa...

ja, Wilmer kommer jag i håg från i somras.. har för mig han kunne platta med öronen då med, vi hadde bara otur med årstiden att det är så dårlig ström i trådarna med all denna snön..

Nej, skorna har hon på Berit :) Det är ju nu hon behöver dom som mäst nu när isen kommer :)

Och Tiffy skrev jag i förra kommentar och menade självklart Tilly! Tiffy och hon var ju sams till Tiffy flyttade.. :)