Firmafäst-dag!

Matte har bråttom! Snabb uppdatering bara.

Gejsa mår bra, och har inte ratat något hö i dag. Tur det. Ny bal med i dag såg jag på logen. I dag blev altså ledig dag, i morgon får Karro rida!

Mille kom inn efter Gejsa som alltid, och det var ett par i stallet med sina två barn. Äldsta tjeien var kanske 6 år eller så, och lillasystern var kanske 3-4 år eller något i den stilen. Dom föll ju självklart för Mille när han kom inn, och dom frågade snällt om dom kunne få hälsa. Så jag sa det var okej om dom var försiktiga, en i taget och om han tillät det.

Stortjeien sa han inget på men minsten kastade han sig undan :/ Men jag lockade litet och hon var så försiktig och snäll så han lät henne komma bort på andra forsöket. Han kanske upptäckte att även små händer gosar lent?
Men jag beslöt mig att stanna kvar tills dom åkte ändå bara ut i fall ungarna skulle få nån ide att gå inn i boxen.

Det gjorde dom inte som tur är, jag hämtade en liten handfull hö som jag med flit la lite längre inn i boxen så hon inte kunde nå honom med handen medans han åt, för i så fall kunne han själv bestämma om han ville hälsa.

Hon var som fastlimmat till boxen!
Sto bara och kikade helt gjennom-kär gennom lden lilla glipan i boxdörren utan att säga något och utan att tjata på honom, så han var faktis bort och lät sig klappas minst en gong som jag såg :D
Mamman fick dra henne bort ;) Hon ville värkligen inte gå, hon skulle bara stå vid boxdörren och kika på mille. Prata om kär! Men jag förstår hon! :D

Mille på rymmen! :D

I dag när jag kom och tog inn Gejsa sto hon och Mille i hagen som vanligt.
Gejsa är nog nöjd med att det inte är så himla kallt, kanske -8 just nu?
Men när jag kom ut för att ta inn Mille var det ingen liten lufs att hitta i hagen nånstans.
Förvånad gick jag inn, Marit var i stallet och hon brukar i bland om hon har tid att ta inn nån ensam häst ute, så inn ruslade jag och frågade om någon har tagit inn Mille.

"nej..?" tyckte hon lite förvånat, skulle dom det? Nej, dom skulle ju inte det. Och sen såg jag att dom dessutom har tagit av Mille grimman trots att han skal ha den på.
"Ja, då har vi ett föl på rymmen, utan grimman dessutom" sa jag, varpå vi suckade lite båda två.

På med pannlampan och ut på följakt!

Inte var han utanför dörrarna, inte på logen, inte vid hagen.. jag sto ett tag och lyssnade för att höra om jag kunne höra små hovar springa eller något gnägg, men inget kunne jag höra.
Så fick man fundera lite. Vart springer ett litet föl? Knappast långt undan. Och håller sig säkerligen bara till bekanta platser.
Vad kvarstår då..? Lösdriften bak ridhuset där han sto med mamman.

Så då klampade jag gjennom djupsnön runt.. och helt rätt. Där sto han tilsammans med lösdriftshästarna, som tur va var dom alla snälla mot honom och bara nyfikna nosande att se. Ingen elaka miner eller flata öron.

Det ända som var osäkert var om han ville låta mig bara gå bort och fånga inn honom sådär utan vidare.
Men det gick även det hur bra som helst, han bara sto där och lät mig lägga grimmskaftet runt halsen innan jag fick sätta på grimman.
Så det var ju inte någon större dramatik direkt :)

Sen spaserade vi snällt och lugnt inn i boxen där det väntade mat, varpå jag kunne ringa Jill och berätta hennes föl varit på rymmen men nu står i boxen.
Phuh :) Såg ju självklart för mig att ringa Jill typ. "jag har slarvat bort ditt föl?"

Jag vet inte säkert om jag hadde hängt på grinden slarvigt så den ramlade ner, eller om han hadde fumlat ner dom med näsan, dom två nedersta hänger rätt så löst, eller om tråden har brustit. Men grinderna låg på marken iaf.

Phuh :)

Med Gejsa är iaf allt bra. Hon får profeed i maten, jag har inte för så många dagar till, men hon får det jag har, sen skal jag beställa så jag har mer.

Två goda vänner

Men NU har Gejsa en kompis!

Det gick jättebra att släppa i hop Mille och Gejsa i dag!
Hon var inte nåt sur mot honom alls, inte ens pyttelitegrann!

Jill berättar att när dom fick lite hö av hon så vände Gejsa rumpan till en gong eller två, men inga antydning till hot, spark, att slå med framben, flata öron eller nånting. Inget alls!

Det var nästan så han fick äta av tussen hon hadde till och med.

I dag när jag kom ner hadde det tyvärr redan blivit så mörkt att alla bilderna jag forsökte ta bara blev mörka och tråkiga. Jag får fota till hälgen i stället.
Men jag tog en bild när Mille sen sto i boxen inne!

Men innan dom kom inn gav jag en halvkilo själv eller så, och liten Mille närmade sig riktig försiktig. Visst såg Gejsa på honom när han kom upp till tussen men hon "sa" inget som jag kunne se iaf. Om jag skal tyda hästspråk såg det mer ut som hon sa "Okej då" för hon sänkte bara huvudet och åt vidare som om inget hänt! :)
Nu hadde jag dragit ut den i brädden just med tanke på att se om Gejsa tillät honom äta, och hadde en liten tuss i bakhand, men inget drama, bara mumsa.

Så nu skal Gejsa stå med Mille framöver, Jill sätter upp en lägre tråd i hagen i morgon bitti, och sen tar den av oss som kommer först i stallet inn dom båda. Så får Gejsa få sin middag ute i hagen tilsammans med Mille, så han släpper stå ensam, och Gejsa får stå ute lite längre.

Underbart! :D