Arne på DKRS

Jag tror jag vill skriva en egen liten post om just Arne.

Arne är en sådan hästkarl som jag hoppas bli när jag blir gammal tant på sisådär 70-80 år. En lugn person med benen väl planterat på marken, aldrig har jag sett honom hetsa upp sig eller tala av illvilja om någon.
Endast en gong har jag hört honom bli lite vassare i tonen och det var när han fått höra många sprang och talade illa om sjuka hästar på ridskolan när detta inte var sanning, då blev han lite arg märktes det.

Men i övrigt är han alltid lugn och glad när man träffar på honom. En riktig hästkarl som vi ville sagt på norska, en sådan som kan massor med små praktiska knep om att greja med häst, redskap och stall. En sådan som hesjar höet med hästen, och drar alla möiliga redskaper med Pluto.

Han hittar alltid nån tid att fixa något extra man frågar snällt om, även om det kanske inte blir direkt på momangen. Nu har han skruvat upp två selehängare på väggen åt mig och skruvat upp en grissvans i taket så jag kunne hänga upp en takkrok jag har köpt. Alltid massa goda ideer, duktig med näverna och fiffig.

Och det bästa med honom är att han värkar gilla Gejsa ;)

Nej, jag har inget ont att säga om Arne. En riktig duktig kar. Eloge till honom för jobbet han gör!