Denna lilla blogg är om Gjesa. Den 25 maj 2009 blev ägarbytet registrerat av hennes förra ägare och jag var djupt beärat över att anses värdig att bli hennes nya ägare. Den 1 april 2010 fick hon hastigt och oväntat lämna mig. Vila i frid älskade flicka... Bloggen stannar kvar som mitt minne om en fantastisk tid med en fantastisk häst.

onsdag 10. februar 2010

Allra vackraste


Jag har inga ord som värkligen beskriver den lycka denna sköna skapningen ger mig.
Tack, C,  för att jag fick köpa hon, tack för att du ansåg mig värdig att få va Gejsas vän, och att du litade på att jag behandlar hon bra. Tack för chansen, och tack för glädjan det har gett mig!

Att kunne åka ner i stallet, trött och hängig, sur och gnällig, bara för att se hon lyfta huvudet, spetsa öronen och sen komma lufsande till grinden där hon står klar och väntar är en ära. Smilet och glädjan kommer alltid vällande upp i mig, som en vårflom av kjänslor.

jag kan inte ens skriva någon dikt som till fullo beskriver allt jag kjänner.
Jag fullkomment älskar denna lilla runda hästen, som så effektivt har karvat sig inn i mitt härta, inn i det innersta av min själ.

Att veta att oavsett hur jag klantar till mig mot henne, mot min mann, mot mina kollegor, mot hela världen, det kvittar för henne. Hon kikar bara fridsamt på mig med sina stora mörka ögon, och alla problem blir borta för en stund. Hon förlåter allt.

Hon får mig att känna mig som en fjortonåring som bara vill vråla ut att "Gejsa är bäst i hela världen och kvittar med allt annat, det finns ingen annan för mig".
Nån gong måste hon lämna mig, och förmodligen vill det finnast nån annan med tiden. Men ingen som hon.

Jag känner för att göra som en 14åring, köpa massor med hästprylar bara för att hon är bäst, hon skulle se gullig ut i detta eller detta, även om hon själv inte kommer uppskatta annat än påsen med örtgodiset.. ;)

Jag skulle skriva sida upp och sida ner om hur jag känner, allt jag tänker, vill och önskar. Men jag tror jag skal tillåta mig att va 14 ett litet tag till och helt änkelt säga..

Jag älskar dig Torps Gejsa, det finns ingen som du!

Rita, 14 år för tilfället, Signing out!

5 kommentarer:

Lisette sa...

aaaaw

En riktig funderare. sa...

Nej, men snälla Rita!!!
Jag sitter här och gråter nu. Det finns ingen som du heller. Tack för att du ville ta henne. Det tråkiga är bara att jag har så långt till er. Men jag lovar att vi måste försöka komma i sommar iaf. Då vi landat och allt börjar bli som vanligt. För då har jag inte heller mina hästar hemma som jag måste passa. Bara mina hundar, katter och två fåglar. :)
Tänk om alla mina hästköpare vore som du.
En jättestor kram från mig.

Unknown sa...

Vore alla hästköpare som jag skulle vi inte ha något djurskydd i så stor grad tror jag.
Jag hoppas ni kommer till sommarn, det vore roligt! :D

Så kan du få se Gejsa i känt stil: Lat, mitt i gräset och rund runt magen ;)

En riktig funderare. sa...

Ha ha ja, det är ju det jag är van vid att se henne. Tjock och rund. Mig spelar det ingen roll bara ni trivs ihop. :)

Unknown sa...

Ja skulle Gejsa få obegränsat med gräs skulle hon va fet och lycklig, men sen säkert sjuk och olycklig med tiden med. Så jag får väl begränsa fetheten om inget annat. Tror nog hon är lycklig så länge det iaf är grönt runt hon!

Hon äser ju så fantastisk upp runt magen av grönt! Men så tar det 4 dagar och magen är hälften så stor runt så fort hon är av gräs igjen :)